Undvik floskel- och fikonspråksfestival när du skriver. Och var lite tystare.

När jag transkriberar mina artikelintervjuer blir det tydligt att vårt pratande inte är ett dugg linjärt. Vi avbryter oss halvvägs, gör omtagningar eller börjar säga något helt annat än det vi först tänkte. Men de flesta använder ändå helt vanliga ord. Okrångligt snack som är enkelt att greppa, bara man inte skriver av det bokstavligt.

Texter till webbsidor, sociala medier, nyhetsbrev och liknande blir mer lättillgängliga om vi håller oss hyfsat nära vanliga ord, i konversationston. Helst så som våra kunder/målgrupper och deras kunder låter i ordval, ton, stil, känsla och så vidare. Personligen föredrar jag lätt det över att bli tvångsinbjuden till floskel- och fikonspråksfestival hos företag och myndigheter.


Bara för att språket är jordnära (eller vad man ska kalla det) behöver det inte bli pratigt eller oprofessionellt. Det viktiga borde vara att det är lätt för andra att förstå vad du och jag vill säga och att de kan ta det till sig. Jag utgår från att ingen vill känna sig dum i en konversation eller vid läsning av en instruktion för att man inte får ihop en krånglig mening eller att begrepp och uttryck är högtravande. Ibland kanske det behövs och är motiverat men - åter igen - det beror på din läsare eller publik.


Jag har hört det pratas i poddar om att det är lättast att hitta rätt i hur vi ska uttrycka oss till folk vi inte känner - via våra webbsidor, nyhetsbrev, säljsidor eller kampanjer - om vi först lyssnar ordentligt. Hur pratar de som vi vill nå fram till och hos? Det låter så enkelt men kan vara så svårt.

gif

Copywritern Mattias Åkerberg (som nyligen släppt Copyboken) berättade i Copypodden om att Dalai Lama ska ha sagt något i stil med:


När du talar, upprepar du bara vad du redan vet.

Men när du lyssnar kan du lära dig något nytt


Så enkelt och sant. Han är smart. Men jäklar så svårt det är att själv knipa ihop munnen ibland. Jag övar på det hela tiden men trampar snett titt som tätt under intervjuer. Det är bara att fortsätta öva och även på att komma ihåg att tystnad inte farligt. Ofta är det ur tystnaden som ännu mer intressanta saker kommer, från personen i fokus under en intervju. När hen också hinner landa lite och kanske tänka ett varv till på frågan jag har ställt.


Till kvinns och mans behöver vi mer av:

- lyssnande till hur andra pratar och vad de faktiskt säger

- att sluta försöka verka smarta med onödigt komplicerade ord/uttryck/begrepp

- tillåtande av tysta pauser

- att hålla vår egen käft



Med vänliga hälsningar och reflektioner från en popcornhjärna, en onsdag i november.



1 visning0 kommentarer